Hur fungerar energilampan?

 

Det är enkelt: ljuset måste vara riktat mot dina ögon, men du behöver inte titta rakt in i det
Det gör att du kan använda EnergyUp för att få mer energi medan du till exempel äter, jobbar eller tittar på tv.
Bara 20–30 minuters användning om dagen av EnergyUp har bevisats ge mer energi och bättre humör. Vid daglig användning i ett normalt upplyst rum bör du känna av EnergyUps uppiggande effekt på 1–2 veckor.

 

När ska du använda EnergyUp?
Att använda Philips energilampor vid rätt tid på dagen kan innebära skillnaden mellan att få riktigt bra resultat och inga resultat alls. Beroende på vad du vill uppnå rekommenderar vi olika tider för användning. Hämta den kostnadsfria appen och skapa ett energiprogram skräddarsytt efter dina behov.
 

 

Säkerhet
Philips EnergyUp-produkter kan användas riskfritt i enlighet med fotobiologiska säkerhetsstandarder. De har liknande effekt som det naturliga ljuset en solig dag, men utan solljusets UV-strålar. EnergyUp är ofarlig för ögon och hud.
Philips EnergyUp-energilampor är medicinska enheter. De efterlever direktivet: 2007/47/EG, MDD 93/42/EEG om medicintekniska produkter och alla obligatoriska säkerhetsstandarder.

 

Blått eller vitt ljus?
Philips EnergyUp Natural White och Philips EnergyUp Intense Blue är båda lika bra för behandling av nedstämdhet på vintern.
En del föredrar Philips EnergyUp Natural White på 10 000 lux. Den har använts inom traditionell ljusterapi i över 25 år, och ger en känsla av naturligt dagsljus i hemmet.
Andra föredrar den kompakta och bärbara EnergyUp Intense Blue som påminner om en blå sommarhimmel. Vetenskaplig forskning de senaste 10 åren har visat att den här ljusfärgen (som även återfinns i vitt ljus) är grundläggande för effektiva energilampor.

Bevisade resultat

Det är kliniskt bevisat att Philips energilampor ökar energinivåer och motverkar vintertrötthet.

 

91% av användarna är nöjda med sina energilampor från Philips.**

84% av användarna är nöjda med hur EnergyUp Intense Blue hjälper dem att bekämpa vintertrötthet**

 

*J.L. Anderson et al. Acta Psychiatr Scand 2009 120, s. 203; W.B. Duijzer, Y. Meesters (SLTBR 2011, s. 33)
**(Metrix Lab 2010, N = 286 användare)
***(Metrix Lab 2011, N = 229 användare)

Utvecklad av Philips


Royal Philips of the Netherlands är ett mångsidigt teknikföretag, med fokus på att förbättra människors liv med genom att ta fram meningsfulla nya produkter inom hälsovård, konsumentteknik och belysning. Företaget grundades för över etthundra år sedan som en pionjär inom glödlampor till ett överkomligt pris, och använde senare sin expertis inom teknik för vakuumtuber till att utveckla en av världens första röntgenapparater. Företaget är ledande inom hjärtvård, akutvård och hälsovård i hemmet samt inom energieffektiva belysningslösningar och nya belysningsapplikationer. goLITE BLU bygger vidare på den här stolta traditionen. Det är en innovativ produkt som bygger på Philips stora erfarenhet som ledande belysnings-, hälsovårds- och konsumentteknikföretag.

Vakna upp utvilad


I naturen börjar dagen när solen går upp och slutar när solen har gått ned. I dagens moderna samhälle måste vi dock ofta gå upp före soluppgången. De dagar väckarklockan ringer när det fortfarande är mörkt ute kan det vara svårt att kliva upp ur sängen.

Philips Wake-up Light har inspirerats av soluppgången och med den väcks du på ett naturligare sätt med en unik kombination av ljus och ljud. Det gör att du känner dig mer utvilad och lättare kommer upp på morgonen.  

Hur fungerar Philips Wake-up Light?

 

Vakna på ett naturligt sätt
Ljuset börjar gradvis att öka från mjukt gryningsrött via varmt orange till starkt, gult ljus 30 minuter innan det klockslag du har ställt in. Det ger en signal till din kropp att gå från sovande till vaket tillstånd så att du vaknar på ett naturligt sätt. Vid den tid du valt spelas ett naturljud eller en radiokanal upp så att du säkert vaknar.


Alla är olika känsliga för ljuset. I allmänhet tar det kortare tid att vakna när högre ljusintensitet används.
Välj ljusintensitet för väckning utifrån hur känslig just du är för ljus.

Bevisade resultat


Det är kliniskt bevisat att Philips Wake-up Light höjer ditt allmänna välbefinnande efter uppvaknandet. Ett flertal studier har visat att Philips Wake-up Light ger ett mycket bättre uppvaknande, förbättrar humöret och gör att du känner dig mer energifylld på morgonen.

 

92% av användarna säger att Wake-up Light väcker dem på ett behagligt sätt*.

88% av användarna säger att Wake-up Light är en bättre uppvakningsmetod än den de använde tidigare*

92% av de som använder Philips Wake-up Light säger att det är lättare att komma upp ur sängen**

 

*(Blauw Research 2008, N = 477 användare)
**(Metrixlab 2011, N = 209 användare)

Så här tycker användarna

Fantastiskt sätt att vakna på! Förut chockväcktes jag av väckarklockan, men nu är mina morgnar mindre stressfyllda.”

 

 

Nu är det lätt att vakna. Den här produkten är fantastisk, jag blir på mycket bättre humör av den färgade soluppgången och glöden som fyller sovrummet med ljus”

Vakna på gott humör och redo att börja dagen när det fortfarande är mörkt på morgonen!”

 

 

Det är en njutning att få vakna så mjukt och lugnt. Nu är tiden med tjutande väckarklockor över och en mer stegvis väckning gör att jag utan att märka det sakta har vaknat helt”

transparant_box
transparant_box

Wake-up Light test

Vi har testat Wake-up Light i Arktis och i en hönsgård för att bevisa att vi kan väcka världen. Se hur det gick till.

Philips Wake-up Light jämfört med solen:

Att vakna där solen inte går upp:

Varför är ljuset så viktigt?

 

Ljusets betydelse
Vi behöver ljuset för att kunna se, men det spelar även en viktig roll för att reglera dygnsrytmen, hur vi mår och hur väl vår hjärna fungerar.
Läs mer

 

Ljuset ser till att hålla oss i samklang med naturen
Ljus på dagen och mörker på natten främjar god nattsömn och en dag fylld av energi. De flesta människor märker av att de har mer energi ljusa och soliga dagar och sover då ofta även bättre på natten. Mörka och kulna dagar, speciellt på vintern, kan orsaka håglöshet, nedstämdhet och trötthet.
Läs mer

 

Ljus får oss att känna oss aktiva
När ögonen exponeras för starkt ljus blir vi mer vakna, vår trötthet minskar och vi blir mer energiska.
Läs mer

Synligt ljus

Ljus är elektromagnetisk strålning som kan uppfattas av det mänskliga ögat. Vitt ljus består faktiskt av strålning med olika våglängder. Varje våglängd ses som en färg. Det här kan du se när du tittar på en regnbåge.
Läs mer

 

Ljus via ögonen

Ljus behövs för seendet, men har även andra effekter. Det är det huvudsakliga externa stimulit för den biologiska klockan i hjärnan och det har omedelbara effekter på kroppen, energinivåerna och humöret.
Läs mer

 

Rätt ljus vid rätt tid på dagen

Vissa effekter på kroppen av ljusexponering beror på färgen på ljuset i kombination med tiden för exponeringen. Vissa färger och styrkor som kan vara välgörande vid en tid på dagen kan ha motsatt effekt vid en annan.
Läs mer

Ljus och uppvaknande
I naturen börjar dagen när solen går upp och slutar efter solnedgången. I det moderna samhället gäller andra tidsregler. Vi måste ofta gå upp före soluppgången och fortsätter våra aktiviteter till långt efter att solen gått ned.
Läs mer

 

Sömnmönster
I vårt moderna samhälle har vi möjlighet att förlänga dagens ljusa del genom att använda artificiellt ljus. Våra kroppar är inte synkroniserade med solens rytm utan med vår livsstil.
Läs mer

Ljusets betydelse

 

Vi behöver ljuset för att kunna se, men det spelar även en viktig roll för att reglera dygnsrytmen, hur vi mår och hur väl vår hjärna fungerar.

För att hålla kroppens 24-timmarsrytm synkroniserad med naturen behöver vi ljus vid bestämda tider på dagen och mörker på andra tider. Ljus på morgonen gör att rytmen tidigareläggs, ljus på kvällen senarelägger den.

 

Om ögonen exponeras för starkt ljus kan dessutom tröttheten minskas på 20–30 minuter, utan hänsyn till tid på dagen. Dessutom kan reaktionsförmågan förbättras. Hjärnavbildningsstudier har visat att ljus har direkt effekt på de områden av hjärnan som har med vakenhet och kognitiv funktion att göra.


Ljus som exponeras via ögonen har även en tydlig effekt på kroppen: exponering för ljus tidigt på morgonen ökar nivåerna av aktivitetshormonet kortisol, exponering för ljus på kvällen ger ökad kroppstemperatur och puls samt minskade nivåer av melatonin: det hormon som hjälper oss att somna.

Det är framförallt det blåa frekvensområdet som är viktigt för alla de här effekterna.

Ljuset ser till att hålla oss i samklang med naturen


Ljus på dagen och mörker på natten främjar god nattsömn och en dag fylld av energi. De flesta människor märker av att de har mer energi ljusa och soliga dagar och sover då ofta även bättre på natten. Mörka och kulna dagar, speciellt på vintern, kan orsaka håglöshet, nedstämdhet och trötthet.

 

Man vet inte riktigt varför vissa människor upplever förändringar i energinivå, sömnbehov och humör på vintern medan andra inte gör det. Om det verkligen är avsaknaden av ljus som orsakar symptomen är också oklart.  Det man vet är att ljusexponering via ögonen, antingen från solen eller artificiellt ljus, kan motverka det försämrade välbefinnandet.

För människor som känner av årstidsbundna förändringar kan starkt ljus under korta vinterdagar och framförallt under morgontimmarna motverka låga energinivåer och försämrat humör. Bara 30 minuters ljus kan öka energinivåerna hos vissa.

För dig som känner av årstidsbundna mönster med trötthet, ökat sömnbehov och smärre humörsstörningar på vintern, är det optimalt att börja exponeringen för 20–30 minuters starkt ljus på morgonen kring frukost, så snart de första tecknen på höst uppträder.

Ljus får oss att känna oss aktiva


När ögonen exponeras för starkt ljus ökar vår vakenhet, vår trötthet minskar och vi blir mer energiska.

Det här gäller både på dagen och på natten. På morgonen, när ögonen fortfarande är anpassade till mörker, kan relativ måttlig ljusintensitet (till exempel från Wake-up Light) vara tillräckligt för att aktivera kroppen och minska sömnigheten. Under dagen krävs det mycket starkare ljus för att öka vakenheten, t.ex. det ljus du får med Philips EnergyLight-enheter eller under en solig dag.

Synligt ljus


Ljus är elektromagnetisk strålning som kan uppfattas av det mänskliga ögat. Vitt ljus består faktiskt av strålning med olika våglängder. Varje våglängd ses som en färg. Det här kan du se när du tittar på en regnbåge.

Korta våglängder ses som blått ljus(~430–500 nm), medellånga våglängder ses som grönt (520–565 nm) och långa våglängder som rött (~625–740 nm). I ögat finns tre olika fotoreceptorer, tappar som gör att vi ser de här färgerna, stavar som är känsliga för låga ljusnivåer men inte för färger och en separat fotoreceptor som innehåller melanopsin och har med ljusets påverkan på kroppen att göra. Den här ljusreceptorn är känsligast för blått ljus med en våglängd på ~480 nm.

Naturligt dagsljus innehåller en mängd synliga våglängder mellan ungefär 380 till 770 nm. Andra ljuskällor, t.ex. lysrör, kan ha några uttalade toppar i blått, grönt och rött snarare än ett mjukt spektrum och fortfarande uppfattas på ett likande sätt av ögat. Vita lysdiodkällor med brett frekvensområde har vanligen en bred topp för blått ljus och ännu bredare för resten av de synliga ljusfärgerna. Beroende på andelen olika våglängder i en ljuskälla kan det vita ljuset uppfattas som kallare (= mer blått ljus) eller varmare (= mer rött ljus).

Datorskärmar, surfplattor och smart phones avger en relativt stor mängd blått ljus jämfört med andra artificiella ljuskällor. Men om du tittar ut genom ett fönster på dagen eller är utomhus exponeras ögonen för åtminstone fem gånger mer blått ljus än när du tittar på en skärm.

Ljus via ögonen


Ljus behövs för seendet, men har även andra effekter. Det är det huvudsakliga externa stimulit för den biologiska klockan i hjärnan och det har omedelbara effekter på kroppen, energinivåerna och humöret.


Ljusinformation når hjärnan via ögonen. I ögat passerar den först linsen och når sedan näthinnan. Näthinnan består av flera cellager. Det sista lagret består av fotoreceptorer som gör att vi ser. De är i sin tur indelade i stavar, som gör att vi ser i svagt ljus, och tappar, som gör att vi ser i ljusare förhållanden och ger oss färgseende.

På vägen mot det sista lagret passerar ljuset det första lagret. Det här lagret består av ganglieceller som sammanför all ljusinformation från stavar och tappar. Några av de här cellerna (cirka 3 %) reagerar dessutom själva på ljus. De innehåller den ljuskänsliga substansen melanopsin som ansvarar för att skicka vidare ljusinformationen. Melanopsin är känsligast för den blåa delen av ljuset.

Melanopsin-cellernas cellkroppar är ganska stora och har ett stort nätverk av grenar som samlar in all information om ljuset i omgivningen. Information om ljus och mörker transporteras via synnerven från näthinnan till den biologiska klockan i talamus och till flera andra områden i hjärnan som har med ljusets påverkan på kroppen att göra.

Rätt ljus vid rätt tid på dagen


Vissa effekter på kroppen av ljusexponering beror på färgen på ljuset i kombination med tiden för exponeringen. Vissa färger och styrkor som kan vara välgörande vid en tid på dagen kan ha motsatt effekt vid en annan.

 

De flesta människor behöver exponeras för framförallt blåaktigt ljus på morgonen för att kunna vakna, fyllas av energi och hålla cykeln för vaket tillstånd och sömn i synk med den naturliga 24-timmarscykeln. Det här gäller inte för morgonmänniskor. De bör istället undvika för starkt och blåaktigt ljus tidigt på morgonen.


Exponering för ljus under dagen hjälper till att förbättra låga energinivåer och lågt humör vid behov. Ju blåare det vita ljuset är desto lägre intensitet krävs för att uppnå ett resultat. För att skydda ögonen ska de inte exponeras för alltför höga nivåer av blått ljus och definitivt inte för UV-ljus.

 

Exponering för starkt ljus, framförallt blåaktigt, på kvällen rekommenderas inte i de flesta fall. De flesta människor har redan en tendens att lägga sig för sent och exponering för starkt ljus på kvällen höjer vakenheten. Det leder i sin tur till att risken att du lägger dig för sent och får kortare sömn ökar. Det är endast de som är mycket trötta på kvällen och som vaknar för tidigt på morgonen som kan ha hjälp av att exponeras för starkt ljus på kvällen.

 

Exponering för ljus och speciellt för blåaktigt ljus på natten ska undvikas i största möjliga mån. Det kan höja energinivåerna och ge minskad sömn, men även leda till oönskade större fasskiften för den biologiska klockan och påverka fysiologiska parametrar som kroppstemperatur, puls och koncentrationen av melatonin. Det kan på sikt leda till hälsorisker.

 

För att skydda ögonen ska de inte exponeras för alltför höga nivåer av blått ljus och definitivt inte för UV-ljus. EnergyUp-enheterna är utformade så att de inte utgör någon risk för normalt friska ögon i enlighet med internationella fotobiologiska säkerhetsstandarder. Det här åstadkoms genom jämn ljusstyrka på skärmen utan områden med starkare ljus, och ett ljus där de skadligaste blåa ljusen med kort våglängd undviks och total avsaknad av ultraviolett ljus.

Ljus och uppvaknande


I naturen börjar dagen när solen går upp och slutar efter solnedgången. I det moderna samhället gäller andra tidsregler. Vi måste ofta gå upp före soluppgången och fortsätter våra aktiviteter till långt efter att solen gått ned.

 

De här naturliga gradvisa förändringarna från mörker till ljus och tillbaka ger dock viktiga signaler för att våra kroppar ska fungera på bästa sätt och för vårt välbefinnande. Med Philips Wake-up Light får du känslan av en naturlig soluppgång i sovrummet: den gradvisa ökningen av ljusets intensitet förbereder kroppen långsamt inför uppvaknandet och det ger en mer energifylld känsla och ett naturligt och lätt uppvaknande. Det totala välbefinnande påverkas positivt av ljus och morgonhumöret förbättras.

Sömnmönster


I vårt moderna samhälle har vi möjlighet att förlänga dagens ljusa del genom att använda artificiellt ljus. Våra kroppar är inte synkroniserade med solens rytm utan med vår livsstil.

Många forsätter sina dagliga aktiviteter på kvällen, går och lägger sig senare och sover mindre om de ska arbeta eller gå i skolan nästa dag. Otillräcklig vila påverkar hur vi fungerar under dagen och ofta är det bara på helgerna vi försöker kompensera för sömnbristen. Genom att minska mängden ljus under de sista timmarna före sänggående och exponeras för starkt ljus tidigt på morgonen kan sömnen infinna sig i rätt tid och medföra större vakenhet och mer energi direkt i början på dagen. Genom att upprätthålla en regelbunden livsstil med små variationer i sovtider, tillräcklig exponering för ljus under dagen, lite ljus på kvällen och mörker på natten, går det att uppnå en god balans mellan vila och aktivitet och minska risken för en mängd olika hälsoproblem.

Bevisade resultat: utvalda studier

Forskning om:

Vinterdepression >

Vinterbunden nedstämdhet >

Dagsljus och energi >

Morgonljus >

Att väckas av ljus >

Forskning om vinterdepression

Bevisade resultat: utvalda studier

Slutsatsen av den här systematiska genomgången av litteratur på området är att ljusterapi med starkt ljus (vitt ljus med en ljusstyrka på 1 500–10 000 lux) är en effektiv behandling av vinterdepression med effekter som är jämförbara och ibland bättre än behandling med mediciner.
Golden, R. N. et al. The efficacy of light therapy in the treatment of mood disorders: a review and meta-analysis of the evidence. American Journal of Psychiatry 162, 656–662 (2005).

 

Standardbehandling under två veckor med 30 minuters vitt ljus varje morgon med Philips EnergyLight (10 000 lux, 5 000 K)) lindrar symptomen på vinterdepression på samma sätt som vitt ljus med blå förstärkning med samma ljusstyrka (10 000 lux, 17 000 K). Effekten påverkas inte av att man tillsätter mer ljus än det som EnergyLight redan tillhandahåller.
Gordijn, M. C. M. et al. The effects of blue-enriched light treatment compared to standard light treatment in seasonal affective disorder. Journal of Affective Disorders 136, 72–80 (2012).

Vitt ljus med låg ljusstyrka men med blå förstärkning (750 lux, 17 000 K) och vanligt starkt ljus (Philips EnergyLight, 10 000 lux, 5 000 K) är lika effektiva för behandling av årstidsbunden depression. 30 minuter om dagen på morgonen i två veckors tid visade ingen skillnad när det gällde att förbättra symptom på årstidsbunden depression. Resultatet visar att det inte behövs extremt höga ljusnivåer utan snarare ljus i rätt frekvensområde för effektiv behandling.
Meesters, Y. et al. Low-intensity blue-enriched white light (750 lux) and standard bright light (10 000 lux) are equally effective in treating SAD. A randomized controlled study. BMC Psychiatry 11, 17 (2011).

Det här är den första studien som visar att ljusterapi med blått LED-ljus är effektivt vid behandling av årstidsbunden depression. Kontrollgruppen behandlades med svagt rött LED-ljus. Behandlingen pågick under tre veckor, 45 minuter om dagen och blått ljus visade sig vara effektivt i jämförelse med kontrollgruppen.
Glickman, G. et al. Light Therapy for Seasonal Affective Disorder with Blue Narrow-Band Light-Emitting Diodes (LEDs). Biological Psychiatry 59, 502–507 (2006).

 

I den här studien jämfördes det uteslutande blå LED-ljuset från goLITE blu med vitt LED-ljus med blå förstärkning med samma mängd blått ljus och dessutom ett brett frekvensområde med längre våglängder vilket ger sju gånger högre ljusstyrka (cca 700 lux jämfört med 100 lux från goLITE blue). De båda ljusterapierna (45 minuter om dagen under tre veckor) var lika effektiva när det gäller behandling av årstidsbunden depression.
Anderson, J. L. et al. Lux vs. wavelength in light treatment of Seasonal Affective Disorder. Acta Psychiatrica Scandinavica 120, 203–212 (2009)

De två ovanstående studierna (av Anderson och av Glickman) visade att 45 minuters användning av goLITE blu om dagen under tre veckors tid är effektivt mot årstidsbunden depression, men frågan hur det stod sig mot standardbehandlingen med vitt ljus på 10 000 lux 30 minuter om dagen kvarstod. I studien jämfördes effekten av blått och vitt ljus när de användes 30 minuter om dagen i en vecka (under fem morgnar). Det fanns ingen skillnad i effektivitet mellan de två behandlingarna. De hade samma effekt. En vecka efter den sista behandlingen hade patienternas tillstånd förbättrats ytterligare jämfört med den sista behandlingsdagen.
Meesters, Y. & Duijzer, W. The Effects of Low Intensity Monochromatic Blue Light Treatment Compared to Standard Light Treatment in SAD, SLTBR Abstracts 2011, p.52

Forskning om vinterbunden nedstämdhet

Bevisade resultat: utvalda studier

Personer med säsongsbundna problem behandlades under två veckor med ljusterapi med starkt ljus (2 500 lux, cca 2,5 timmar om dagen) antingen på morgonen eller på eftermiddagen på sina arbetsplatser. Efter två veckor hade deras symptom på vinterbunden nedstämdhet minskat och humör, energinivåer, vakenhet, produktivitet och uppvaknande hade förbättrats. Effekterna var desamma för grupperna som fick behandlingen på morgonen och grupperna som behandlades på kvällen.
Avery, D. H. et al. Bright light therapy of subsyndromal seasonal affective disorder in the workplace: morning vs. afternoon exposure. Acta Psychiatrica Scandinavica 103, 267–274 (2001)

I studien jämfördes Philips två energilampor, blå och vit, båda under 20 minuter om dagen under en vecka (fem morgnar hemma). Det fanns ingen skillnad i effektivitet mellan de två behandlingarna. De hade samma effekt. En vecka efter den sista behandlingen hade användarnas tillstånd förbättrats ytterligare jämfört med den sista behandlingsdagen.
Duijzer, W. & Meesters, Y. The Effects of Low Intensity Monochromatic Blue Light Treatment Compared to Standard Light Treatment in Sub- syndromal SAD; SLTBR Abstracts 2011, p.33

Forskning om dagsljus och energi

Bevisade resultat: utvalda studier

145 friska deltagare använde Philips EnergyLight (2 500 lux) under minst en timme om dagen och minst fem dagar per vecka på arbetsplatsen under två (av fyra) 4-veckorsperioder (de övriga två 4-veckorsperioderna använde de inget extra ljus på arbetsplatsen). Även för de deltagare som inte uppvisar säsongsbundna förändringar i humör och energinivåer förbättrades vakenheten och humöret av det starka vita ljuset jämfört med veckorna utan extra ljus.
Partonen, T. & Lönnqvist, J. Bright light improves vitality and alleviates distress in healthy people. Journal of Affective Disorders 57, 55–61 (2000)

 

I den här laboratoriestudien jämförs effekterna av exponering för starkt ljus (5 000 lux) dagtid och kvällstid på olika psykologiska och fysiologiska funktioner. Medan det starka ljusets påverkan på olika kroppsfunktioner varierar beroende på del av dagen, så har det samma effekt när det gäller att motverka trötthet oavsett om det används på dagen eller kvällen.
Rüger, M. Time-of-day-dependent effects of bright light exposure on human psychophysiology: comparison of daytime and nighttime exposure. AJP: Regulatory, Integrative and Comparative Physiology 290, R1413–R1420 (2006)

Friska kontorsarbetare exponerades för två nya ljusförhållanden: vitt ljus med blå förstärkning (17 000 K) och vanligt vitt ljus (4 000 K) i fyra veckor vardera. För deltagarna som fick det vita ljuset med blå förstärkning rapporterades förbättrad vakenhet, bättre humör och prestationsförmåga, minskad kvällströtthet, högre koncentrationsförmåga och minskade koncentrationssvårigheter.
Viola, A.U. et al. Blue-enriched white light in the workplace improves self-reported alertness, performance and sleep quality. Scand J Work Environ Health 34, 297–306 (2008)

Forskning om morgonljus

Bevisade resultat: utvalda studier

De allra senaste data om effekterna av blått ljus på morgonen sammanfattades i den här konferensrapporten. Vid sidan av effektiviteten vid behandling av vinterproblem, beskrivs och diskuteras den positiva effekten av blått ljus på morgonen för kvällsmänniskor som vill justera sina sömnvanor.

Hämta pdf.
Hommes, V. et al. Blue light implemented, 8. Symposium Licht und Gesundheit, Berlin 2014, p.184

Forskning om att väckas av ljus

Bevisade resultat: utvalda studier

Wake-up_light

I rapporten beskrivs två delstudier med Philips Wake-up Light, med utvärdering av (A) två veckors användning i hemmet jämfört med att vakna upp utan ljus och (B) två veckors användning i hemmet av olika ljusstyrkor på det stegvis ökade ljuset (0, 50 och 250 lux). Det huvudsakliga resultatet från de båda grupperna bekräftar att uppvakning med stegvis ökat ljus före alarmtiden är av genomgående högre kvalitet än uppvakning utan ljus. Det ger förbättrad energinivå och deltagarna hade lättare att gå upp, fick förbättrat humör, större produktivitet och fungerade bättre socialt. Övergångsperioden med trötthet efter uppvaknandet som kallas sleep inertia eller sömntröghet, förkortades för deltagarna som använde Wake-up Light. De här slående effekterna kan inte förklaras med att ljuset skjuter fram den biologiska klockan, vilket var en av de tidiga hypoteserna om hur Wake-up Light fungerar som metod.
Gimenez, M. C. et al. Effects of artificial dawn on subjective ratings of sleep inertia and dim light melatonin onset. Chronobiology International 27, 1219–1241 (2010)

I hur stor utsträckning kan effekterna av Wake-up Light tillskrivas det stegvis ökade ljuset före alarmtiden, och i hur stor utsträckning handlar det om att ljuset är tänt när ögonen öppnas? Det var den centrala frågan i den här sömnstudien i kontrollerad laboratoriemiljö. Studien visade att de uppiggande och aktiverande effekterna framförallt är kopplade till det stegvis ökade ljuset medan användaren fortfarande sover och att effekterna kan ses direkt under första användningen. Flera fysiologiska funktioner som förändringar i hudtemperatur under och efter uppvaknandet följer gryningssignalen. Sömndata visar att användarna tillbringar mer tid i vaket tillstånd innan de slutligen vaknar helt under perioden med stegvis ökat ljus än när de tillbringar de sista 30 minuternas sömn i mörker. I genomsnitt vaknade de slutligen endast två minuter tidigare än när de väcktes med ljudalarmet, men de kände sig mer redo att vakna. 
Van de Werken, M. et al. Effects of artificial dawn on sleep inertia, skin temperature, and the awakening cortisol response. Journal of Sleep Research 19, 425–435 (2010)

I det nya utbudet av Philips Wake-up Light används LED-teknik. Det möjliggör ett skräddarsytt ljusspektrum för den stegvis ökade gryningssignalen som går från djuprött via orange till gulaktigt vitt ljus i slutet av kurvan. De direkta uppiggande effekterna av det här nya färgade gryningsljuset befästes i en studie vid Basels universitet. I kontrollerad laboratoriemiljö visades för första gången att ljus vid och kring tiden för uppvaknande kan ha vissa fortsatta effekter på prestationsförmåga och välbefinnande senare på dagen. Man upptäckte att nivåerna av det aktiverande hormonet kortisol hade höjts under den första timmen efter uppvaknandet när Wake-up Light används jämfört med att vakna i mörker.
Gabel, V. et al. Effects of Artificial Dawn and Morning Blue Light on Daytime Cognitive Performance, Well-being, Cortisol and Melatonin Levels. Chronobiology International, 30(8), 988–997 (2013)

Wake-up Light användes i en studie med ungdomar, 103 elever mellan 7 och 18 år gamla. Eleverna använde Wake-up Light på vardagarna, och vaknade tidigare, kände sig piggare när de vaknade, kom upp lättare och angav att de var piggare under dagens andra lektion jämfört med den vecka när de vaknade på det sätt de brukade. Kvällsmänniskor främjades mer än morgonmänniskor, men förbättringarna återfanns i hela gruppen.
Fromm, E. et al. Evaluation of a dawn simulator in children and adolescents. Biological Rhythm Research 42, 417–425 (2011)