Ditt barn kanske går igenom sin "krångliga" period. Oroa dig inte. Det är normalt och går över. Under tiden har vi satt ihop några strategier för att hantera måltiderna utan stress.

• Ät tillsammans med barnet så ofta som möjligt – småbarn lär sig genom att imitera sina föräldrar och andra barn
• Skriv en matdagbok över vad barnet äter under dagen, istället för att oroa dig för hur mycket barnet åt under varje måltid
• Slappna av och acceptera de krångliga måltiderna – ditt barn kommer att växa ifrån det
• Prova att erbjuda något som ditt barn tycker om vid varje måltid
• Skapa en daglig rutin med tre måltider och två eller tre mellanmål kring barnets sömnvanor – små barn äter inte bra om de blir för hungriga eller väldigt trötta
• Kontrollera att barnet inte dricker för mycket mjölk – undvik stora flaskor med mjölk, och ge inte barnet mer än tre små muggar med cirka 1 dl varje dag
• Erbjud två rätter vid måltiden: en aptitlig rätt följd av en söt efterrätt – det ger barnet chansen att få i sig nödvändiga kalorier och näringsämnen, och variationen gör måltiden mer intressant
• Ge positiva kommentarer om maten eftersom barnet då blir mer vänligt inställt – föräldrar och andra som vårdar barnet är starka förebilder
• Ge mat som kan ätas med fingrarna så ofta som möjligt – små barn gillar att ha kontroll på måltiden själva med plockmat, och de gillar att vara delaktiga
• Ät i en lugn, avslappnad miljö utan distraktioner som TV, spel och leksaker – små barn kan oftast bara koncentrera sig på en sak i taget
• Avsluta måltiden inom 20 till 30 minuter och acceptera att efter den tiden kommer barnet inte att äta något mer – det hjälper inte att fortsätta med måltiden för länge, utan det är bättre att vänta till nästa mellanmål eller måltid
• Beröm barnet när han/hon har ätit bra, och ta bara bort mat som inte ätits upp utan att kommentera det

• Du behöver inte få panik om barnet slutar äta viss mat, eftersom det vanligtvis går över
• Insistera inte på att barnet äter upp allt på tallriken – små barn ska få äta som de önskar
• Barnet har ätit tillräckligt när det säger nej eller föser bort en sked, skål eller tallrik
• Barnet kanske behåller mat i munnen och vägrar svälja den, eller spottar ut mat flera gånger. Om barnet gråter, skriker, håller för munnen eller får kväljningar när du matar är det dags att avsluta
• Prata inte om att barnet krånglar – det snappar barnet upp och kan leda till att han/hon blir stressad vid måltiderna
• Ta aldrig undan mat som avvisats och erbjud en helt ny maträtt istället. På sikt är det bättre att erbjuda familjemåltider och acceptera att viss mat föredras framför annan
• Erbjud inte efterrätten som belöning – då får du den att verka mer eftersträvansvärd
• Undvik att ge stora mängder mjölk, saft eller fruktjuice en timme innan måltiden, utan ge vatten istället
• Ge inte barnet något att äta precis före måltiden – det gör att barnet inte är tillräckligt hungrigt när du tar fram maten.
• Ge inte barnet något ätbart direkt efter en avvisad måltid. Det är bättre att du har samma matvanor och väntar till nästa mellanmål eller måltid
• Förutsätt inte att mat som barnet har avvisat aldrig kommer att ätas – smaken förändras med tiden, och små barn behöver ofta erbjudas ny mat mer än tio gånger innan de vågar smaka
• Känn ingen skuld om en måltid blir en katastrof – lägg det bara bakom dig och tänk positivt kring nästa måltid (föräldrar lär sig också av sina misstag)
• Om barnet inte äter bra på restaurang behöver du inte oroa dig – nya miljöer kan vara för distraherande för att maten ska vara intressant

Någon gång under det andra året blir barn mycket mer kräsna med vilken mat de äter, i takt med att de blir mer bestämda. Ditt barn kanske:

• Äter mindre än du förväntar dig
• Vägrar att smaka på ny mat
• Vägrar att äta viss mat, däribland mat som barnet har tyckt om tidigare

Det här är en normal utvecklingsfas för små barn. Det kallas för misstänksamhet mot ny mat.

Den här fasen utvecklas strax efter att barnet har lärt sig att gå och blivit skickligare på att ta sig runt för att undersöka omgivningen. Misstänksamheten mot ny mat är troligen en överlevnadsmekanism för att förhindra att rörliga små barn skadar sig själva genom att äta allt mellan himmel och jord. Om de skulle smaka på allt som ser intressant ut, som bär på en buske, skulle de kunna förgifta sig själva.

När den här fasen börjar kan barnet vägra att ens smaka på ny mat. Små barn tar mycket längre tid på sig med att uppskatta och äta ny mat än bebisar:

• Ditt barn kanske behöver se andra äta den nya maten flera gånger innan han/hon vågar smaka 
• Barnet kan ta lång tid på sig att börja tycka om viss mat, så ge barnet ett litet smakprov varje gång födoämnet ingår i en måltid

• Det kanske inte är exakt som ditt barn har vant sig vid. Det kan vara ett trasigt kex istället för ett helt, det kan finnas en liten fläck, till exempel ett märke i skalet på ett äpple. Eftersom det ser annorlunda ut kan barnet vägra att äta.

• Barnet kanske inte tycker om smaken
• Det kan ha vidrört annan mat som barnet inte gillar
• Maten kanske ligger på samma tallrik som mat som barnet inte gillar