Det finns ett antal mindre krämpor som kan drabba små barn. De flesta är enkla att avhjälpa, men kan vara oroväckande för nyblivna föräldrar. Här får du en praktisk guide till de vanligaste orosmomenten kring barns hälsa.
Många små barn har en period under dagen då de är oroliga och gråter förtvivlat – men inte tycks vara hungriga. Det kallas ofta för kolik, och händer oftast sent på eftermiddagen eller på kvällen. Barnen brukar växa ifrån det kring fem månaders ålder.
Eftersom upphovet till kolik är okänt kan det vara svårt att behandla, och oftast hjälper det att lugna, trösta och massera. Mer tips om hur du hjälper barnet igenom den jobbiga tiden finns i vårt avsnitt om kolik.
Uppstötningar drabbar de flesta barn. En liten mängd mjölk från magen stöts upp till munnen igen. Det är inte skadligt, och barn med måttliga uppstötningar går upp i vikt, växer normalt och växer så småningom ifrån det.
När barnet kräks kommer stora mängder mjölk upp. Det kan bero på för mycket mat eller en infektion. Om ditt barn kräks bör du vända dig till sjukvården.
Om ditt barn har reflux kommer maginnehållet upp genom luftstrupen, men inte alltid genom munnen. Det ger barnet obehag, men du kanske inte inser att det är reflux som orsakar problemet.
Mer allvarlig reflux/uppstötningar kallas för gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och kan leda till att barnet skriker i perioder. GERD går vanligen över med tiden, men kan fortsätta under barnets första år och ibland ännu längre.
Mindre måltider oftare under dagen kan hjälpa mot GERD, så prova med mindre måltider var tredje timme istället för var fjärde. För ammande barn kan bättre position och grepp lindra GERD.
Sjukvården kanske föreslår tjockare mat om barnet äter ersättning eller så kanske du får recept på en mild antirefluxmedicin.
GERD kan ibland orsakas av intolerans mot komjölkprotein och det kan hända att barnläkaren vill att ni provar en kost utan mjölkprotein.
Diarré är vanligt bland barn, speciellt hos barn som har ont under tandsprickningen .
Magsjukan gastroenterit orsakas av antingen en bakteriell infektion eller virusinfektion. Det drabbar oftare barn som matas med ersättning, eftersom risken för bakteriell kontaminering är större när måltiderna tillreds. Barn under sex månader är särskilt utsatta för gastroenterit och uttorkning och kan behöva läggas in på sjukhus.
Gastroenterit är sällsynt hos barn som enbart ammas, men om de drabbas av det är det viktigt att du fortsätter att amma, eftersom de riskerar att bli uttorkade annars. Allvarliga fall kan kräva extra oral vätskeersättning.
Ihållande diarré efter akut gastroenterit kan kopplas samman med en tillfällig laktosintolerans. Amningen bör fortsätta, men barn som får ersättning kan byta till laktosfri ersättning. För barn som avvänjs behövs råd om uteslutande av mat som innehåller mjölk och laktos. Det ska endast övervakas av en legitimerad läkare, och du ska följa råden från en dietist.
Förstoppning definieras som problem med, fördröjning av eller smärtor i samband med avföring.
Under de första tre till fyra månaderna ska barnet bajsa ofta, minst två eller tre gånger per dag, och avföringen ska vara lös och gulaktig. Från tre till fyra månaders ålder ska barnet bajsa mer sällan, och det är inte ovanligt att det går flera dagar utan avföring. Så länge barnet verkar nöjt och friskt behöver du inte oroa dig. När du har introducerat fast föda kan avföringen förändras vad gäller frekvens och färg.
Förstoppning är ovanligt hos barn som ammar, men om ditt barn är förstoppat kanske han/hon inte får i sig tillräckligt med mjölk på grund av dåligt grepp eller fel position. Fråga barnmorskan eller BVC om barnet ligger rätt och om han/hon får rätt grepp under amningen.
Förstoppning är vanligare bland barn som matas med ersättning. Barn som byter från bröstmjölk till ersättning utvecklar ofta förstoppning. En orsak kan vara kalciumsalterna i ersättningen vilket kan göra avföringen hårdare hos vissa barn. Andra orsaker kan vara:
Om förstoppningen fortsätter bör du kontakta sjukvården.
Om ditt barn inte dricker tillräckligt med mjölk växer han/hon inte som förväntat. Barn minskar i vikt under de första dagarna i livet, men ska ha återfått vikten efter 10 till 14 dagar.
Barn som ammas och barn som får ersättning har olika tillväxtmönster under det första levnadsåret. Barn som ammar växer snabbare under de första tre till fyra månaderna, och växer sedan långsammare från omkring fem månaders ålder jämfört med barn som får ersättning.
Barn ska inte vägas oftare än varannan vecka, eftersom kortare intervaller inte nödvändigtvis visar den riktiga viktökningen eller -minskningen.
Tecken på dålig tillväxt är:
Om barnet föddes för tidigt ska du fortsätta att använda en ersättning för för tidigt födda barn eller ersättning med hög energihalt som barnläkaren eller dietisten rekommenderar.
Var medveten om att informationen i de här artiklarna endast är avsedda som allmän information och ska inte på något sätt ersätta råd från sjukvårdspersonal. Om du, din familj eller ditt barn har drabbats av symptom eller tillstånd som är allvarliga eller ihållande, eller om du behöver specifika medicinska råd ska du uppsöka sjukvården. Philips Avent kan inte hållas ansvariga för eventuella skador som kan uppstå på grund av användningen av informationen på den här webbplatsen.
