En personlig
astmabehandlingsplan
En personlig astmabehandlingsplan är en skriftlig plan som utformats av dig och din läkare som innehåller anvisningar om hur du ska kontrollera din eller ditt barns astma.1 Eftersom allas astmasymtom och utlösande faktorer kan variera bör behandlingsplanen vara personlig. Kontakta din läkare och boka ett möte för att utveckla en astmabehandlingsplan för dig eller ditt barn. Innan du börjar hantera din astma är det viktigt att förstå lite mer om din eller ditt barns astma. Vad finns det för varningstecken, symtom och utlösande faktorer? Informationen bör antecknas i en dagbok eller en astmaapp. Förvara en dagbok på papper eller elektroniskt och skriv ner följande:
Vanliga utlösande faktorer för astma
Alla personer som har astma kan påverkas av olika utlösande faktorer.2 Några exempel är Det är viktigt att inte bara anteckna om du exponeras för utlösande faktorer, utan också om du upplever några symtom.1 Med den informationen kan du och din läkare både identifiera vad som utlöser astman och utveckla en plan för att kontrollera astman. Dina utlösande faktorer och denna kontrollplan ska finnas på astmabehandlingsplanen. Du kan kontrollera allergener och utlösande faktorer genom att upprätthålla en bra luftkvalitet i hemmet.
Symtom och tidiga varningstecken
Det kan också vara bra att identifiera symtom och tidiga varningstecken. Exempel på symtom är att du vaknar på natten, har hosta, pipande andning, tryck över bröstet och andnöd vid fysisk ansträngning. Symtomen är olika för varje person. Alla upplever till exempel inte att de har pipande andning. I vissa fall kan det enda symtomet vara hosta.3 På astmabehandlingsplanen bör det finnas utrymme för att lista personliga symtom och steg-för-steg-anvisningar för hur man hanterar symtomen.
Mäta PEF-värdet
PEF-värdet kan mätas med en PEF-mätare och är ett mått på hur snabbt du kan blåsa ut luft i lungorna. Precis som utlösande faktorer och symtom kan PEF-värdet vara unikt för alla som har astma. Om du ska använda en PEF-mätare är det därför viktigt att fastställa ditt eller barnets bästa PEF-värde. Det är alltså det högsta PEF-värdet som kan uppnås när astman är kontrollerad. För att fastställa ditt bästa PEF-värde behöver du mäta PEF-värden två gånger om dagen i två veckor, skriva ner resultatet på ett PEF-diagram och visa diagrammet för din läkare. Eftersom olika PEF-mätare kan ge lite olika värden är det viktigt att du alltid använder samma mätare. Din läkare kan använda mätningarna för att fastställa ditt eller barnets bästa PEF-värde och utveckla en personlig, skriftlig astmabehandlingsplan.
Förstå zonerna
Din läkare kan använda informationen som du skrev ner i din dagbok angående utlösande faktorer, PEF-värden, symtom och tidiga varningstecken för att utveckla en personlig, skriftlig astmabehandlingsplan med utgångspunkt i zonsystemet. Han eller hon lär dig att använda zonsystemet för att bedöma graden och frekvensen av astmasymtom, förändringar i PEF-värden och hur du följer anvisningarna för användning av astmamediciner. Zonerna och skriftliga anvisningar från läkaren baseras på ett trafikljus enligt zonsystemet: Grönt betyder att astman är under kontroll. Du eller ditt barn är symtomfritt och PEF-värdet ligger på 80–100 % av det bästa värdet. Du kan FORTSÄTTA med dina vanliga aktiviteter. Om du befinner dig i den gröna zonen ger läkemedelsanvisningarna instruktioner om hur du tar förebyggande läkemedel dagligen.
De tre zonerna inom astmabehandling ingår i en astmabehandlingsplan. Zonerna är ett enkelt, färgkodat system som ska hjälpa patienter och föräldrar till barn med astma att veta hur allvarliga astmasymtomen är och se förändringar i PEF-värden, så att man kan ta rätt mängd medicin när det behövs. Zonsystemet är uppbyggt som ett trafikljus så att det ska vara lätt att förstå.
Gult betyder att symtom förekommer och PEF-värdet ligger på 50–80 % av det bästa värdet. Var FÖRSIKTIG. Om du befinner dig i den gula zonen får du instruktioner om hur ofta du ska använda luftrörsvidgande läkemedel och när du ska kontakta läkare.
Rött betyder att du eller ditt barn upplever allvarliga symtom och PEF-värdet ligger på mindre än 50 % av det bästa värdet. Du bör OMEDELBART få läkarvård. I den röda zonen får du instruktioner för omedelbar användning av luftrörsvidgande läkemedel och instruktioner om att genast ringa läkare, alternativt 112.
Zoner för bästa PEF-värde på PEF-mätaren
Många PEF-mätare har zonindikatorer som kan ställas in av läkaren. När indikatorerna har ställts in kan du se om markören pekar på den gröna, gula eller röda zonen, så att du snabbt kan utvärdera i vilken zon din eller ditt barns PEF-värde befinner sig. Du kan sedan referera till den skriftliga, personliga astmabehandlingsplanen och följa instruktionerna som läkaren har gett dig om hur du ska ta dina läkemedel.
Grön zone
Gul zone
Röd zone
Varför är det så bra med en astmabehandlingsplan?
Är du fortfarande osäker på hur användbar en behandlingsplan kan vara? Du kan använda den till att
Vad händer om min astma förändras, blir inte behandlingsplanen inaktuell då? Astmabehandlingsplanen bör granskas och uppdateras minst en gång per år tillsammans med din läkare.1 Du måste komma ihåg att ta den med dig till alla dina läkarbesök, inklusive eventuella akuta besök eller konsulteringsbesök. Då kan du uppdatera behandlingsplanen direkt om något skulle behöva ändras. Det är även bra om vårdpersonalen kan läsa behandlingsplanen, särskilt om du har svårt att prata på grund av dina astmasymtom.2
Var förberedd
En lista med telefonnummer. Det är viktigt att det finns en lista med telefonnummer till läkare samt telefonnummer för nödsituationer på behandlingsplanen. Om behandlingsplanen är till ditt barn behöver den även innehålla ditt mobilnummer. Förberedelse är nyckeln till framgång. När du har fått en personlig astmabehandlingsplan bör du planera hur du ska använda den. Lägg handlingsplanen på ett bra ställe, så att du kan agera snabbt. Förvara en kopia av behandlingsplanen på en lättillgänglig plats i ditt hem, till exempel på kylskåpet. Precis som med luftrörsvidgande läkemedel bör du också ha med dig en kopia när du reser hemifrån. Lägg även en kopia i handväskan, ryggsäcken eller plånboken så att du alltid har den tillgänglig. Läs den med alla som är involverade i din vård. Alla dina familjemedlemmar bör läsa den, så att de vet vad de ska göra i en nödsituation. Om behandlingsplanen är till ditt barn bör du ge en kopia till skolan och gå igenom den med ditt barns lärare och tränare. Håll behandlingsplanen uppdaterad. Astmasymtom, utlösande faktorer och läkemedel kan förändras med tiden. Gör regelbundna kontroller hos läkaren och justera behandlingsplanen om det behövs.
FRISKRIVNING:
Informationen på denna webbplats ges i informationssyfte och bör inte ersätta råd från läkare.
FOTNOTER: [2] asthma.org.uk/advice/manage-your-asthma/action-plan. Hämtat i oktober 2017. [3] Webmd.boots.com. Asthma/guide/asthma-symptoms. Hämtat i november 2017.
[1] mayoclinic.org/diseases-conditions/asthma/in-depth/asthma/art-20044888. Hämtat i oktober 2017.
