0

Kundvagn

Just nu finns det inga artiklar i kundvagnen.

      Teofilo Lee Chiong

      Lär dig vad som är sant av dr Teofilo Lee-Chiong


      Medicinsk rådgivare för Philips lösningar för vård i hemmet*


      Friskrivning: Informationen på den här webbplatsen tillhandahålls endast i informationssyfte och ska inte ersätta råd från läkare.

      Hur farligt är astma?   

      Myt:

      Min astma är inte verklig. Jag inbillar mig bara.

      Fakta:

      Astma är inte en känslomässig sjukdom. Det är en mycket verklig sjukdom som innebär att lungornas luftvägar är inflammerade och svullna. Om man har astma kan däremot känslor och stress fungera som utlösande orsak och leda till att astman blir värre.1, 2

      Myt:

      Mitt barn har astma och kan inte delta i sporter.

      Fakta:

      Sport är inte bara roligt, det är också en viktig del av en hälsosam livsstil. Många idrottsmän har kunnat kontrollera sin astma och det har gjort att de har kunnat bli framgångsrika idrottare.1, 2, 3

      Myt:

      Mitt barn kommer aldrig att kunna leva ett normalt liv på grund av hans eller hennes astma.

      Fakta:

      Trots att det inte finns något botemedel för astma kan man kontrollera den. Alla barn som har astma ska kunna leva ett aktivt och normalt liv.1 Barn med väl kontrollerad astma ska kunna delta i de flesta aktiviteter utan begränsningar. En aktiv livsstil är viktigt för att barnet ska få god kondition och upprätthålla en hälsosam vikt.

      Hur diagnosticeras astma?   

      Myt:

      Eftersom jag bara hostar på natten kan jag inte ha astma. 

      Fakta:

      Pipande andning, andfåddhet och hosta på natten är vanligt när man har astma.1 Ignorera inte de här symtomen. Gå till vårdcentralen där de kan göra tester och bedöma om du har astma.

      Myt:

      Jag behöver inte ta mina astmamediciner om jag inte har pipande andning, hosta eller tryck över bröstet.

      Fakta:

      Om man har astma kan luftvägarna vara inflammerade och svullna även om man inte har några symtom. För att hålla symtomen under kontroll måste luftvägsinflammationen minskas genom att regelbundet ta förebyggande läkemedel.3 Det är också viktigt att undvika att astman utlöses av några yttre faktorer.

      Myt:

      Alla med astma har samma tecken och symtom.

      Fakta:

      Tecken och symtom på astma kan variera från person till person.1 Medan vissa personer kan ha pipande andning kanske andra bara har hosta. Symtomen kan också försämras vid astmaattacker. Att känna till hur astma påverkar olika personer gör att sjukdomen kan hanteras bättre och att eventuella astmaattacker kan behandlas snabbt.

      Är astmaläkemedel farliga?   

      Myt:

      Steroiderna som används för att behandla min astma är farliga.

      Fakta:

      Behandlingsriktlinjerna från National Institutes of Health (Nationella hälsoinstituten, NIH) rekommenderar att man använder kortikosteorider (ICS) eller steroider som inhaleras för att kontrollera inflammation och svullnad av luftvägarna hos personer med ihållande astma. Steroiderna är INTE anabola steroider som används för att bygga muskler.1, 5, 6 Steroiderna inhaleras direkt i luftvägarna och mycket lite av dem tas upp i resten av kroppen.11 Man kan använda en spacer med inhalatorn för att minimera mängden läkemedel som hamnar i munnen.5 Steroider är effektiva och säkra om man använder den dos som rekommenderas för att kontrollera astman.

      Myt:

      Jag blir beroende av mina astmaläkemedel om jag tar dem dagligen.

      Fakta:

      Regelbunden användning av astmaläkemedel leder inte till beroende. Eftersom astma är en livslång sjukdom är det viktigt att följa behandlingsplanen som har tagits fram av din läkare.3

      Myt:

      Jag kan sluta ta mina astmaläkemedel när jag inte har några symtom.

      Fakta:

      Prata alltid med din läkare innan du slutar att ta någon medicin, eftersom det kan leda till att symtomen förvärras eller att du får ett astmaanfall.3, 6

      Myt:

      Inhalationssteroider som används för att behandla astma kommer leda till att mitt barn stannar i växten.

      Fakta:

      Om inhalationssteroiderna används på rätt sätt påverkar de inte hur ditt barn växer.1 Det är viktigt att veta att astma som inte kontrolleras kan göra att barnet växer långsammare.1, 5 Det är viktigt att arbeta med barnets läkare och att ha en tydlig astmabehandlingsplan.

      Myt:

      Om mitt barn tar astmamedicin dagligen under en lång tid kommer den inte att fungera lika bra när han eller hon får ett astmaanfall.

      Fakta:

      Det finns två typer av läkemedel som ordineras för astma. Förebyggande läkemedel tas dagligen för att kontrollera svullnaden i luftvägarna.3 Ett luftrörsvidgande läkemedel är till för att lindra symtom vid en astmaattack.3 Se till att du vet vilka läkemedel barnet ska ta dagligen och vilka läkemedel som ska tas mot symtom.

      Myt:

      Astmaläkemedel är farliga för gravida kvinnor.

      Fakta:

      Det är viktigt att hålla astman under kontroll under graviditeten.4, 5 Prata med din läkare om vilka läkemedel som är säkra att använda om du är gravid. Astma som inte är under kontroll kan skada dig och ditt barn.

      Förstå PEF-mätning      

      Myt:

      En PEF-mätare är svår att använda och mäter inte korrekt.

      Fakta:

      En PEF-mätare mäter hur väl luft blåses ut ur lungorna och bör användas för måttlig till allvarlig astma för att övervaka förändringar i luftvägarna. Vid en astmaattack har man ett lågt PEF-värde. Genom att upptäcka låga mätvärden tidigt kan man eventuellt justera sina läkemedel och undvika en akutsituation7. Fråga din läkare om du ska använda en PFE-mätare.

      Myt:

      Jag kan bestämma mitt bästa PEF-värde själv.

      Fakta:

      Din läkare rekommenderar ett bästa PEF-värde som en del av din astmabehandlingsplan.7

      Myt:

      Jag behöver inte mäta PEF-värdet varje dag.

      Fakta:

      Försök att mäta PEF-värdet två gånger om dagen varje dag om du har dålig kontroll över din astma.8 Det hjälper dig att ta reda på om astmabehandlingen är effektiv och om astman förbättras.8 Försök att få in en bra rutin. Om du lägger PEF-mätaren bredvid tandborsten kanske du kommer ihåg att använda den när du borstar tänderna så fort du vaknar på morgonen och på kvällen innan du går till sängs.

      Förstå spacers och andningsbehållare

      Myt:

      När jag använder inhalatorn vill jag smaka och känna läkemedlet i munnen och halsen så att jag vet att jag får i mig mina mediciner.

      Fakta:

      Om läkemedlet ska fungera effektivt måste det gå ner i luftvägarna och inte stanna kvar i munnen eller halsen.9 Om du känner eller smakar läkemedlet betyder det att det inte kommer ner i lungorna. Det kan också orsaka biverkningar som halsont, heshet eller en infektion. Mycket lite läkemedel ska hamna i munnen om du använder inhalatorn korrekt.9 Låt din läkare bedöma din inhaleringsteknik.

      Myt:

      En spacer är samma sak som en ventilförsedd andningsbehållare.

      Fakta:

      Det är det inte. Spacers och ventilförsedda andningsbehållare används för att läkemedlet lättare ska passera genom munnen och halsen och komma ner i lungorna. En spacer är ett enkelt rör som fästs på änden av inhalatorn. En ventilförsedd andningsbehållare har en spacer där läkemedlet hamnar innan du andas in, antistatiska material som gör att läkemedlet inte fastnar på behållarens yta och ventiler så att du kan andas enkelt genom behållaren.9, 10

      FRISKRIVNING:
      Informationen på den här webbplatsen tillhandahålls endast i informationssyfte och ska inte ersätta råd från läkare.

      FOTNOTER:
      [1] health.utah.gov. Asthma/pdfs/factsheets/myths_facts_asthma.pdf

      [2] everydayhealth.com. News/common-myths-about-asthma. Hämtat i oktober 2017.  

      [3] chop.edu. News/asthma-myths-and-facts. Hämtat i oktober 2017. 

      [4] breathefree.com. Asthma-treatment-and-control/asthma-in-special-situations. Hämtat i oktober 2017. 

      [5] nhlbi.nih.gov. Health/health-topics/topics/asthma/treatment. Hämtat i oktober 2017. 

      [6] asthma.org.uk. Advice/inhalers-medicines-treatments/common-concerns. Hämtat i oktober 2017

      [7] lung.org. Lung-health-and-diseases/lung-disease-lookup/asthma/living-with-asthma/managingasthma/measuring-your-peak-flow-rate. Hämtat i oktober 2017. 

      [8] asthma.org.uk. Advice/manage-your-asthma/peak-flow. Hämtat i oktober 2017. 

      [9] asthma.org.uk. Advice/inhalers-medicines-treatments/inhalers-and-spacers/spacers. Hämtat i oktober 2017.

      [10] lung.org. Lung-health-and-diseases/lung-disease-lookup/asthma/living-with-asthma/managingasthma/valved-holding-chambers. Hämtat i januari 2016.

      You are about to visit a Philips global content page

      Continue

      You are about to visit a Philips global content page

      Continue

      Vår webbplats visas bäst i senaste versionen av Microsoft Edge, Google Chrome eller Firefox.