Efter en dag som varit särskilt prövande behöver många av oss ”bearbetningstid”. Men trots våra försök att tänka igenom eller lösa stressiga situationer när vi är vakna, sker en stor del av vår känslomässiga bearbetning medan vi sover. Det verkar som att detta kan vara syftet med våra drömmar. ”När du drömmer minskar den känslomässiga laddningen hos det du varit med om så att du kan se mer positivt på saker och ting och ta nya tag när du vaknar”, skriver sömnforskaren och psykologen Rosalind Cartwright, författare till ”The Twenty-four Hour Mind: The Role of Sleep and Dreaming in Our Emotional Lives”. Forskare har diskuterat meningen med att drömma sedan 1970-talet. Vissa har trott att drömmar inte har något syfte, medan andra har ansett att de har tjänat till att förbereda våra förfäder för strid. Nu har forskare som studerat hjärnor hos möss teorier om att REM-sömnen är den del av sömnen då vi bearbetar information, skapar nya kopplingar mellan nervcellerna och i allt väsentligt löser våra problem, vilket ger en djupare innebörd åt uttrycket ”sova på saken”. När människor inte får någon REM-sömn (vilket innebär att de inte drömmer) har de svårare att bearbeta komplexa känslor under dagen. Forskare har visat att ihållande sömnproblem kan leda till depression och ångest. I studier av personer som varit med om en förlust, som till exempel en skilsmässa eller en närståendes död, hade de som var deprimerade de minst känsloladdade drömmarna, medan de som hanterade situationen väl hade väldigt expressiva drömmar. Man kan säga att de som klarade sig bäst bearbetade sina känslor i drömmarna. På liknande sätt kan drömmar fungera som ett genrep. När förälskade människor drömmer om bröllop eller idrottare drömmer om tävlingar förbereder de sig mentalt inför framtiden. Cartwright förklarar att hjärnan hämtar det känslomässiga råmaterialet från verkligheten och låter dig bearbeta det i drömmarnas värld. Det vi ser och upplever i våra drömmar kanske inte är verkligt, men känslorna bakom upplevelserna är det definitivt. Vi drömmer ungefär var 90:e minut och varje drömcykel är längre än den föregående. De flesta människor har mellan fyra och sex drömmar varje natt under REM-sömnen. Tydligen fungerar allt detta drömarbete som en förberedelse för att klara av tillvaron. Mössen bildade dessa kopplingar efter bara sex timmar när de lärde sig något nytt. ”Tänk dig ett träd där det växer ut löv (utskott) på en gren men inte på en annan”, säger Wen-Biao Gan, professor i neurovetenskap och fysiologi på NYU Langone Medical Center i New York och författare till studien. ”När vi lär oss något nytt är det som om det växer ut löv på en viss gren.” Om sömnen avbryts kan inte löven växa på hjärngrenarna – inte undra på att det är svårt att komma ihåg något nytt efter några nätters dålig sömn. ”Vi har länge känt till att sömn har en avgörande betydelse för inlärningen och minnet. Om du inte sover bra får du svårt att lära dig saker”, säger Gan. Vill du bli bättre på något, memorera fakta eller studera inför ett prov? Gå och lägg dig när du har pluggat in informationen. Möss i studien sov i sju timmar i sträck när de hade lärt sig ett nytt beteende. Forskarna tror att en god natts sömn direkt efter att du lärt dig nya saker kan vara nyckeln till att du kan tillgodogöra all den nya informationen.