I länder med långa, mörka vintrar är det vanligt förekommande att känna sig trött och hängig när hösten och vintern kommer. I takt med att dagarna blir kortare blir det svårare att vakna och man känner sig märkbart tröttare både på morgonen och under dagen. Det som är annorlunda med just vinterdepression jämfört med ”vanlig” depression är att när solen återvänder på våren börjar symptomen att avta och senare på sommaren är de helt försvunna. Det finns alltså ett tydligt samband mellan symptomen och årstiden.
I länder vid högre latitud, det vill säga länder i norr, är andelen människor som drabbas av vinterdepression betydligt högre jämfört med i områden längre söderut. Problem av den här typen existerar knappt vid länder som ligger nära ekvatorn. Även om det inte finns en entydig orsak till varför problemen uppkommer är en förklaring den nordliga bristen på dagsljus under våra korta, mörka vinterdagar. Och med tanke på att ljusterapi gör så att vår trötthet minskar, är det mycket som talar för att det är vintertidens ljusbrist som gör att vi känner oss trötta och deprimerade.
