Amning under de första 24‒48 timmarna

Mammor och barn måste få vara tillsammans för att få bästa möjliga start på amningen. Direkt från själva förlossningsögonblicket då barnet läggs upp mot mammans nakna bröst (hud mot hud-kontakt) stimuleras hennes kraftfulla modershormon prolaktin.

Prolaktin sätter igång mjölkproduktionen även om barnet till en början inte är intresserat av amningen.
Närheten till barnet stimulerar kärlekshormonet oxytocin, som hjälper mamman att knyta an till barnet.
Oxytocin har en lugnande effekt på både mamma och barn, och främjar utsöndring av hormoner som motverkar effekterna av det adrenalin som produceras under förlossningen.
Även om ett barn inte ammar direkt efter förlossningen stimuleras matsmältningen genom det instinktiva sök- och sugbeteendet mot mammans bröst.
Hud mot hud-kontakten vid förlossningen stimulerar fler neurologiska reaktioner hos barnet, till exempel att krypa till bröstvårtan, hand till mun-rörelser och massering av bröstet.
Pappan kan också ge hud mot hud-kontakt om inte mamma kan ‒ det finns ingen tidsgräns och det är inte någon engångsaktivitet. Den ska ske utan brådska och utan avbrott så långt det är möjligt. Hud mot hud-kontakten med pappa förstärker anknytningen till pappan.

Det är inte alla barn som vill amma direkt efter förlossningen, men det är inget att oroa sig för ‒ var bara uppmärksam på signaler när ditt barn är redo.

Amningssignaler från nyfödda

Suger på tungan, läpparna, händerna eller fingrarna i sömnen.
Flyttar händerna och armarna mot munnen.
Rastlösa rörelser under sömnen/snabba ögonrörelser under ögonlocken.
Söker efter bröstvårtan.
Ger ifrån sig små ljud.

Gråt och kinkighet är sena hungersignaler, och barnet kan vara ganska så grinigt vid det här laget, vilket kan göra det svårare att få honom/henne att ta bröstet.

Reflexer hos nyfödda

Sökreflexen ‒ när något rör vid barnets näsa, kinder eller läppar svarar han/hon genom att öppna munnen och sticka ut tungan framåt och nedåt för att göra sig redo för en stor portion bröstmjölk.
Sugreflexen ‒ utlöses när något rör vid barnets gom, vilket är anledningen till att barnet behöver ta en rejäl munfull bröst så att bröstvårtan når fram till gommens baksida där sugreflexen stimuleras.
Sväljreflexen ‒ utlöses när barnets mun fylls med råmjölk eller mjölk. Ett viktigt sätt att avgöra hur bra amningen fungerar är att iaktta och lyssna på när barnet sväljer under en amning.

Hur ofta bör ett barn amma de första 48 timmarna?

Spädbarn är ofta mycket alerta de första timmarna efter förlossningen och angelägna om att amma. De kan behöva uppmuntran om modern har fått smärtlindring (till exempel petidin) under förlossningen (detta passerar moderkakan och kan göra barnet sömnigt). Den genomsnittliga mängden råmjölk vid den första amningen är upp till 5 ml eller motsvarande en tesked.

Det kan hända att fullgångna friska barn inte ammar så mycket de första 48 timmarna. De använder sina energireserver tills mjölktillgången börjar öka från den andra dagen. Mamman bör erbjuda barnet bröstet när barnet är vaket och visar tecken på att vilja amma. Alla barn är olika ‒ några kanske bara vill amma ett fåtal gånger under de första 24 timmarna medan andra vill amma upp till åtta gånger. Vid den här tidpunkten är det viktigt att inte mamman och barnet skiljs åt så att hon kan få lära känna sitt barn och amningssignalerna.

Hur vet man om amningen fungerar bra för barnet?

Under de första 48 timmarna kommer barnet att producera två till tre våta blöjor, vilket ökar till minst sex per dag när barnet blivit fem dagar gammalt. Råmjölk fungerar som ett naturligt laxermedel och hjälper barnet att få ur sig den svarta, tjärliknande tarmbeckavföringen (barnets första bajs), som från dag fem gradvis kommer att förändras i färg genom ett spektrum av svart, mörkbrunt, grönbrunt och senapsgult.

Även om amning är en naturlig företeelse är det likväl en färdighet som kan ta tid för både mamma och barn att lära sig. Om du har några frågor eller funderingar kan du vända dig till din barnmorska eller lokala amningsrådgivare.

Var medveten om att informationen i de här artiklarna endast är avsedda som allmän information och ska inte på något sätt ersätta råd från sjukvårdspersonal. Om du, din familj eller ditt barn har drabbats av symptom eller tillstånd som är allvarliga eller ihållande, eller om du behöver specifika medicinska råd ska du uppsöka sjukvården. Philips AVENT kan inte hållas ansvariga för eventuella skador som kan uppstå på grund av användningen av informationen på den här webbplatsen.